Spiro Vitam Figura
MENU

Thomas Sonefors

Göteborg, Första Långgatan 12

Tar emot inom 24 timmar

Akutsamtal

Boka via telefon

Privat: Blog

En terapeuts tankar!

Diafragman som hjälper

Diafragman – obalans och profylax

Diafragman är den viktigaste muskeln i andningsprocessen. Dessutom är den viktig i kroppens upprätthållande funktion samt är en viktig muskel för att förhindra reflux tillbaka i matstrupen (esofagus).

Det är vanligt att patienter har dysfunktionell diafragma, både vid andning och vid rörelse. Det är inte alls nödvändigt att symptomen dyker upp vid platsen för diafragman som ett resultat då en dysfunktionell diafragma kan leda till sekundära besvär i andra delar av kroppen.

Symptom på en dysfunktionell diafragma

Symptom som kan tyda på dysfunktion är:

  • Astma och smärta i brösthålan
  • Låg energi
  • Andnöd och tung andning vid aktivitet
  • täppt näsa, torra läppar, dåliga tänder, mm.
  • Hög allmän anspänning i alla muskler
  • Smärta i ländryggen och nacke
  • Mag-/tarmbesvär t ex magkatarr
  • Halsbränna
  • Sura uppstötningar
  • Synbar pulshöjning i magen vid andning
  • Kramp runt revbensbågarna

Vad gör diafragman?

  • Diafragman är den viktigaste muskeln för vår andning
  • Diafragman är viktig för vår bålstabilitet och därigenom rygg/nacke/hals
  • Diafragman påverkar magfunktionen

Den övre delen är den som arbetar med andning, medan den nedre delen är involverad med kräkningar och när man sväljer. När muskeln arbetar (förkortas) så sjunker diafragman vilket gör att det uppstår ett ökat utrymme för lungorna vilket gör att luften sugs in, och när den slappnar av så stiger diafragman och luften pressas ut. Samtidigt som muskeln arbetar så ökar också den upprätthållande funktionen.

Magen, vars olika organ är placerade under diafragman, påverkas i allra högsta grad av diafragmans funktionalitet. En diafragma som arbetar undermåligt eller orytmiskt kommer att påverka alla kroppens organ såsom även hjärtat och blodkärlen.

Den upprätthållande funktionen

Med upprätthållande funktion menar vi diafragmans förmåga att vara delaktig i att upprätthålla kroppens stabiliserande funktioner i bålen. I bukhålan bildar följande muskler en kärna för stabilisering: diafragman i taket, transversus abdominis framtill samt inre sneda bukmuskeln, multifidus baktill och bäckenbottenmuskulaturen i botten.

Ett antal muskler samarbetar i kedjor för att göra kroppen stabil, bland dessa muskler inräknas – nackrosetten, musculus erector spinae, musculus trapezius, musculus iliopsoas, musculus quadriceps femoris och musculus soleus.

Vid olika typer av stress, kontinuerliga nötningar av ”normala fysiska förutsättningar”, trauman och skador är det vanligt att några av dessa muskler som bygger upp denna stabiliserande grund blir dysfunktionella och förlorar sin funktion. Hur kroppens stabilitet ser ut när en eller flera av dessa faktorer är ur funktion är det ganska lätt att förstå att något sker med organismens helhet. Var tar krafterna vägen när t.ex diafragman är hämmad?

Kolar och Vajta hävdade 2009 och 2010 att diafragman har en direkt koppling till transversus abdomini, multifidus, psoas major, thorakolumbala fascian och bäckenbotten som en länk till resten av bålstabiliteten.

Dr Kathy Dooley, DC,  Msc i anatomi, har även hittat en sammanhängande länk mellan nackrosetten, djupare delen av thorakolumbala fascian, via diafragman och hela vägen ner till plantaraponeurosen under fotsulan. Med denna koppling är det lätt att förstå hur mycket en dysfunktionell diafragma kan påverka den upprätthållande funktionen.

En dysfunktionell diafragma kan påverka dina idrottsliga resultat negativt

När vi andas normalt så har vi en normal funktionalitet i diafragman men vid stress andas vi på ett annat sätt och använder revbensmuskulaturen och halsmuskulaturen för att ventilera.

Tänk själv igenom hur många gånger du upplever stress bara på en dag. T.ex. DU kommer för sent till jobbet, du blir sen och springer efter bussen, du glömmer telefonen hemma, dina barn blir sjuka, du har jättemycket att göra, matvanor bryts, du skall deklarera, bilen går sönder, mamma ringer, o.s.v. och det finns massor med andra tillfällen då stress blir ett allmänt påslag av energi i kroppen och även födointaget kan skapa en stress som för vi dricker en läsk, kaffe, ja allt som innebär att du får en plötslig ”kick” vilket då kroppen tolkar som stress. Detta kan skapa en stressandning.

Denna stressandning påverkar kroppen på fler än ett sätt, 1. dels genom att den minskar den muskulösa grundfunktionen, 2. påverkar det limbiska systemet. 3.  En kraftigt fasciliterad diafragma kan göra så att inga eller få nervimpulser från hjärnan når fram till övriga posturala muskler, vilket leder till en kraftigt ökad risk för skador och smärta i och med att stabiliteten minskar i hela kroppen. När man behandlar diafragman så återställs den upprätthållande funktionen, koldioxid/syre-blandingen i kroppen balanseras, kvävemonoxid tillförs vilket lugnar den glatta muskulaturen i luftvägar och andra inre organ, mm.

Vid en dysfunktionell diafragma ökar skaderisken på grund av att den allmänna muskelanspänningen är högre konstant med stela muskler som följd, likaså minskar prestationsförmågan då koldioxid/syrenivåerna är obalanserad, mm . Det är heller inte ovanligt att kramper i mellangärdet uppstår under löpning när diafragman arbetar orytmiskt och kanske överdrivet. Kom ihåg dess koppling till bäckenbotten, och då bäckenbotten är anspänd får diafragman kompensera med följd av kramper vid xiphoideum och under revbensbågarna som följd. Detta diagnosticeras ofta felaktigt som t.ex. magkatarr,. Ofta försöker man förebygga dessa problem med mineraltillskott och mediciner.

Diafragma och ländryggssmärta

Ofta när vi ser kronisk ländryggssmärta så hittar vi dysfunktioner i diafragman, men också ofta i Rectus Abdominis. I en studie konstaterade man att patienter med ländryggssmärta oftare hade besvär med diafragman jämfört med kontrollgruppen.  Forskningen har även hittat ett samband mellan andningsmönster, bålstabilitet och smärta i ländryggen.

Hur får diafragman tillbaka sin funktion och hur lång tid tar det? (Profylax)

Det som är diafragmans huvudsakliga uppgifter är alltså andning och upprätthållande funktionen. I övrigt har en effekter på många andra sätt som kommer som en bonus när vi får ordning på dess grundfunktion.

Många gånger har diafragman, genom livet vi lever, blivit programmerad tillsammans med hela organismens system att interagera med vår omgivning, både genom hur vi rör oss och hur vår andning fungerar.

Jag tillhandahåller andningsinstruktioner i form av individuell hjälp och planerar även kursverksamhet för grupper.

Att ge diafragman tillbaka dess funktion kräver att vi skapar nya vanor och det sker genom kunskap och övning. Medveten andning, medvetna övningar och medvetet självstöd är våra viktigaste hjälpmedel.

Det tar mellan 70-150 dagar att skapa en nya vanor beroende av hur djupt störningen i organismen letat sig. Vad vi behöver är andningsinstruktioner, hjälp till självstöd och ett omhändertagande av både kroppsliga och mentala kopplingar till denna process.

Som andningsinstruktör, kroppsterapeut och gestaltterapeut kan jag ge dig ett gott stöd att återfå funktionaliteten i diafragman igen.

Referenser:

Oxygen Advantage

Medveten Andning

Postural function of the diaphragm in persons with and without chronic low back pain. J Orthop Sports Phys Ther. 2012 Apr. Kolar P et al.

Greater diaphragm fatigability in individuals with recurrent low back Respiratory physiology & neurobiology, 2013 Aug 15. Janssens L. et al.

Write a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gestaltterapi och Evidens

Jag kom att läsa denna artikel på gestaltterapi.info och jag vill dela med mig. Jag har alltså inte skrivit denna text. …

Gestaltterapi, vad är det?

Gestaltterapi är en form av psykoterapi som funnits sedan starten 1951 då grundarna gav ut boken ”Gestalt therapy: …

Vårt immunförsvar behöver förstärkas mot Covid-19

Från tid till annan kommer influensor och kraftfulla luftvägsinfektioner som drabbar människor i hela samhället. I samband …