Spiro Vitam Figura
MENU

Thomas Sonefors

Göteborg, Första Långgatan 12

Tar emot inom 24 timmar

Akutsamtal

Boka via telefon

Författare: <span>Sonefors</span>

Gestaltterapi och Evidens

Jag kom att läsa denna artikel på gestaltterapi.info och jag vill dela med mig. Jag har alltså inte skrivit denna text. Besök gärna hemsidan för denna text och även SAG, Svenska Auktoriserade Gestaltterapeuter.

Av Stefan Green Meinel

När du går in i terapi är det mycket uppenbart att vara intresserad av om terapin har någon effekt – kan du förvänta dig att bli bättre av att investera tid och pengar i en (gestalt) terapeutisk behandling? Försök att besvara den frågan med vad som kallas evidensforskning. Det vill säga man mäter effekten av olika terapeutiska terapier genom att titta på vad som fungerar och hur bra det fungerar. Den typen av forskning är dock ganska svår att genomföra.

Lone Algot Jeppesen och Leif Vedel Sørensen, båda psykologer och specialister inom psykoterapi, beskriver på ett livligt sätt de många bevisforskningsproblemen i sin bok ”Living your therapy” (Forlaget Mindspace, 2013).

Bevis kommer från den medicinska världen och baseras på observation av mätbara faktorer. En sjukdom definieras av vissa symtom, som botas genom användning av ett visst läkemedel / behandling. Den grundläggande förutsättningen är att patienten är en passiv mottagare av behandlingen.

I psykoterapi är den grundläggande relationen annorlunda. Patienten är en klient och det är en del av läkningen att klienten aktivt deltar i processen. Det är svårt att isolera vissa effektiva faktorer eftersom den centrala delen av behandlingen består av samspelet mellan två levande människor.

Lone Algot Jeppesen och Leif Vedel Sørensen skriver:

”Psykoterapi skiljer sig från konversation till konversation, just för att det involverar olika människor med olika upplevelser. Även om terapeuten omedelbart gör samma sak då och då, kommer det att uppleva annorlunda för olika människor vid olika tidpunkter, och därför är manualiserade behandlingar inte en försäkran om att det som händer är så likt att man kan ”sätta ihop det” utan risk för exakt vad Beutler (2009) demonstrerade: Det finns en överförenkling av komplexa sammanhang. ” (s. 21)

Med andra ord: god psykoterapi kännetecknas exakt av att vara (något) annorlunda från tid till annan och från person till person. Psykoterapiforskning är därför en svår övning eftersom forskning i sig innebär en förenkling av en process som i sig är komplex och varierande.

Även om bevisforskning är svår är det inte omöjligt, och det finns flera stora studier. Lone Algot Jeppesen och Leif Vedel Sørensen citerar en stor studie som drar slutsatsen att det viktigaste med psykoterapi är, ”… att modellen och tekniken är sammanhängande, väl beskrivna, förnuftiga och relevanta för klientens problem” (s. 22), men att en form av terapi är inte nödvändigtvis bättre än den andra, mycket beror på så kallade ”icke-specifika faktorer”, såsom klientens motivation och situation, det terapeutiska förhållandet och terapeuten som person.

Mikael Sonne och Jan Tønnesvang, båda psykologer och gestaltterapeuter, hänvisar till specifik gestalt-bevisforskning i sin bok ”Integrative Gestalt Practice” (Hans Reitzels Forlag, 2013). De tar också förbehåll för svårigheten med bevisforskning, men skriver bland annat att:

”Gestaltterapi presenterar minst lika lovande resultat som de (mer bevisundersökta) kognitiva tillvägagångssätten (Strümpfel, 2004).” (s. 195)

Och vidare:

Slutligen har den klassiska jämförande studien av Johnson och Greenberg (1985) visat att kognitiv beteendeterapi och gestaltmetoder har lika bra resultat, och att det finns en fördel med gestaltterapi som inte uppstår med kognitiv terapi, nämligen att de som får gestaltterapi, fortsätter att förbättras efter avslutad terapi snarare än att bara bibehålla utvecklingen av terapin. (s. 195)

Sammanfattningsvis, om gestaltterapi och bevis, kan det därför sägas att det är svårt att bedriva evidensundersökningar alls och att det inte finns så mycket bevisforskning i gestaltterapi, men att bevisen som existerar ger lovande resultat.

Det finns emellertid ett växande intresse för bevisforskning: EAGT (European Association for Gestalt Therapy) har inrättat en forskningskommitté samt professionella nätverk som fokuserar på bevis (läs mer: www.psychotherapyresearch.org).

De viktigaste faktorerna för en framgångsrik terapeutisk kurs är:

Formen av terapi är teoretiskt sammanhängande och verkar relevant.
Terapiförfarandet utvärderas löpande.
Kunden har möjlighet att ge feedback.
Klienten är motiverad på olika sätt.
Positiva faktorer utanför terapin.
Det finns en säker och tillförlitlig kontakt med terapeuten.
Terapeuten behärskar sin teori och teknik.

Gestaltterapi, vad är det?

Gestaltterapi är en form av psykoterapi som funnits sedan starten 1951 då grundarna gav ut boken ”Gestalt therapy: excitement and growth in the human personality” och var en utveckling från psykoanalysen och ett svar på beteendepsykologin som för tiden var de populära psykoterapeutiska formerna.

Gestaltterapi lägger tonvikten på ”här-och-nu” samt på människans behov av kontakt för att hjälpa våra mänskliga system att finna balans och sammanfogning i en helhet av kropp och psyke.

Gestaltterapin har många olika grunder och influenser och har fått sitt namn från den kliniska psykologin ”Gestalt Psykologi” och namnet Gestalt kommer från tyskans Gestaltung som översatt betyder ungefär hel eller full helhet till motsats från fragmentering. Det är alltså en inriktning på hela människan, på holism, och en avsikt är att hela människan är involverad såsom kropp och psyke.

Medan andra terpiformer kan ta ut en enda del och utgå ifrån enskilda företeelser och beteenden så tar gestatterapi in hela människan och arbetar med att i upplevelsen sammanfoga de upplevda aspekterna, att skapa mening.

Här-och-nu är lokaliserad i tid och rum för människans medvetenhet. Denna medvetenhet är alltid här och nu men objektet för människans medvetenhet kan ofta vara något som drar iväg utanför rummet och där tidpunkten är mer i ett förflutet eller en avlägsen framtid.

Gestaltterapeuten arbetar med att få ett här och nu som är så närvarande som möjligt med hjälp av t.ex. experiment, språk och undersökande av kroppsliga upplevelser som sedan kopplas samman med klientens mentala upplevelser.

”Jag blir mer mig” sade en klient till mig alldeles nyligen…

Jag har som gestaltterapeut inte som mål att förändra dig, som skulle antyda att det är något fel, utan istället utforska och ge dig stöd för dina egna upplevelser. En person som i andra sammanhang får en diagnos får hos en gestaltterapeut stöd för ett undersökande av upplevelsen som något du själv kan förändra om du vill. Där finns alltså en optimism och en humanistisk uppmuntran till att du är bra som du är.

Samtidigt: ”Du kan inte kliva ner i en flod två gånger” och ”varje nu är ett nytt nu!” Förändring är något som sker kontinuerligt i ett flöde.

Vårt immunförsvar behöver förstärkas mot Covid-19

Från tid till annan kommer influensor och kraftfulla luftvägsinfektioner som drabbar människor i hela samhället. I samband med dessa kommer då också larm om att vi skall vaccinera oss sm ett skydd mot dessa virus.

Det som är den stora skillnaden när dekommer till detta nya virus är just att det är nytt och att det ännu inte finns vaccin som skapar ett immunförsvars skydd och därmed så kan väldigt många bli sjuka väldigt snabbt och precis som alla andra liknande influensor så ordet särskilt utsatta, svaga, gamla, sjuka som också har ett immunförsvar som är nedsatt och då både lätt får detta virus samt också då kan bli våldsamt sjuk och eventuellt kan avlida i sviterna av detta virus.

En otroligt viktig bit i detta är hur vi omedelbart kan öka vårt skydd och här är andningen en oerhört viktig bit. Vid en ovetenskaplig undersökning observerade jag under 4 dagar de människor jag mötte i olika sammanhang samt att jag noterade dessa observationer och det jag såg var följande.

av omkring 500 observerade människor i olika livssituationer såg jag följande:

5% (ca 25/500) hade vid tillfället för min observation en andning som var korrekt och att där fanns grunden för en god andningsvana.

95% (ca 475/500) visade vid tillfället för observationen en andningsvana som ej var optimal för t.ex. immunförsvaret.

Av de observerade va 60 personer sådana som ägnade sig åt någon form av motion och av dessa andandes 100% på ett olämpligt sätt.

Alla de som cyklade andades vid tillfället på ett uppenbart ineffektivt sätt.

Vid resor på lokala offentliga färdmedel såsom buss och spårvagn såg jag endast ett fåtal som vid tillfället för observationen andades på ett sätt som skvallrade om goda andningsvanor, resterande personer andades direkt olämpligt och bjöd på detta sätt in t.ex. virusangrepp, bakterier o.s.v.

När du går en andningskurs hos mig och min kollega Cecilia Wallinder (www.andningenifokus.se) så får du kunskaper, inspiration, övningar och upplevelser som kommer att ge dig fler redskap som du behöver för att förstärka ditt immunförsvar, optimera din energi och därmed ge dig kraft att stå emot virusangrepp generellt.

Däremot måste jag betona att det inte är ett totalt skydd eller ett botmedel mot covid-19.

Andningskonsult på Göteborgsoperan

Den 1/4 2020 skall vi börja hålla kurser på Göteborgsoperan för all personal där i andning och vad enkla korrigeringar kan ge tillgång till om vi genomför dessa konsekvent. Detta är oerhört spännande för oss då Göteborgsoperan är mer än ett företag för oss, där är andningen verkligen i fokus för sångare, dansare, musiker och alla andra anställda, något dessa är experter på. Om vi med vår kunskap kan bidra till vars och ens hälsa, privatliv och professionella liv så är det fantastiskt. Det är en stor utmaning och oerhört roligt.

Andningskurs presentation

Thomas Sonefors & Cecilia Vallinder 

Thomas Sonefors: 

Gestaltterapeut (psykoterapi) 

Massageterapeut, Andningsinstruktör och Operasångare

Cecilia Vallinder: 

Andningsinstruktör, Pianist och Operasångerska & Livsnjutare

En andningskurs innehåller

  • Teoretisk kunskap om andningen och dess funktioner
  • Övningar för att på olika sätt finna en väg för individen att optimera sin andning på ett personligt plan
  • Utökad vaken medvetenhet (awareness)
  • Förslag på ett schema som start på en förvandling av en personligt begränsad och kanske dysfunktionell andning
  • Delande av upplevelserna med andra och därigenom få fler exempellös större förståelse 

Vad kan en förändrad andning få för effekter i en människas dagliga liv

  • Bättre fokus och koncentration
  • Ökad och jämnare energi
  • Bättre uthållighet i alla former av aktiviteter inklusive motion
  • Ökad generell hälsa
  • Bättre sömn
  • Mindre (ljud) snarkande vi sömn
  • Utökad känslomässig och psykologisk balans 
  • Inspiration och hjälp att sluta röka, snusa eller andra beroenden (om man så vill)
  • Verktyg för större avslappning i hela kroppen, minskad muskeltonus, bättre balanserad energi i rörelseapparaten
  • Lägre puls och därmed större lugn
  • Luftvägsinfektioner och andra problem med luftvägarna (såsom astma, allergier och kol m.m.) kan minska drastiskt
  • Ökad förmåga att möta andra människor
  • Oro, ångest och liknande tillstånd kan minska och större välmående därmed infinna sig

Denna kurs är baserad på vetenskapliga studier och medicinska fakta.

Kursen är enkel att ta till sig och kommer att medföra nya personliga upplevelser som dessutom kan delas med andra, t.ex. nära och kära, så att det kan sprida sig och medföra att alla i din närhet kommer att må bättre.

I kursens första del lär vi ut grunderna så att deltagarna får lära sig i ett lugnt tempo och öva utan att behöva prestera.

I kursens andra del har deltagarna kunnat undersöka sina egna förutsättningar och kan då finna en fördjupad självkunskap och för dem som vill nya utmaningar.

Inom vilka normalsituationer kan jag behöva andningspreparationer

Tala inför publik: 

  • Hur kan jag använda andningen
  • skapa lugn
  • ge mer energi till röst och budskap

Vara vaket uppmärksam som åhörare:

  • optimera andningen och få fokus
  • energi
  • lugn

Hur kan jag använda antingen för att:

  • hålla koncentrationen och 
  • känna mig pigg igenom ett möte/föreläsning/arbetsdag.
  • Om jag känner tröttheten komma smygande
  • Ifall jag känner förkylningssymptom

När barnen vill leka efter min långa arbetsdag…. vad gör jag?

På 15 minuter kan du fräscha upp systemet och bli piggare tillsammans med barnen.

Det finns så många processer som kan få stöd av en optimerad andning, att endast din egen kreativitet är det som sätter gränserna för vad som är möjligt.

Andningens påverkan

Andningen påverkar varje del av vårt upplevda liv och påverkas av varje del av vårt upplevda liv, så därför kan effekterna av en förändrad andning gå ifrån marginell (beroende på förutsättningar och genomförande) till enorm.

Andas gör vi allihopa cirka 20.000 ggr/dygn och har gjort det i många år och därför skulle vi kunna säga att vi är personliga andningsexperter allihopa!

Som personlig andnings-expert så andas vi för att upprätthålla den personliga livsstilen som vi för tillfället har. 

Andningen är ett stöd

Andningen är livsuppehållande, men också ett stöd i den mängd energi vi behöver för varje enskild situation. I de allra flesta fall så är andningen spontant vald för att ge stöd i mängd o kvalitet och vi får då en personligt förväntad reaktion i förhållande till aktivitet. Detta är viktigt och ett sätt att styra våra upplevelser, men den är också för det mesta omedveten och automatisk. Denna automatiska reaktiva andningsstil är en viktig del av vad vår andningskurs kan komma att påverka.

Ett exempel är motion.

Om jag har en omedvetet vald nivå och sätt av andning i motions-momentet så kan resultaten bli oerhört olika. En person som vill träna mycket, men har en andning som tekniskt är dåligt anpassad, får det kämpigt med träningen och upplever att det går sämre än för andra och kanske tappar sugen eller upplever att hen når en viss nivå men inte längre. Med en effektivare förändrad andning kan då stora förändringar ske, då syret är en av vår kropps viktigaste energikällor och energimodulatorer..

Exempel 2.

Vid sexuell aktivitet kan andningen bestämma både uthållighet, intensitet och upplevelse, samt bidra till många positiva aspekter såsom sexlust, sexuell kreativitet, självförtroende, orgasmens intensitet, erektionens kvalitet och sexuell känslighet för både män och kvinnor.

En andningsstil kan alltså minska lusten till sex, minska uthålligheten och därmed förkorta njutningen, och även bidra till mindre kontroll.

En annan sorts andning kan förstärka erektionen, öka uthållighet och ge verktyg till självkontroll och därmed ge dig större njutning och självförtroende och ge din partner mer njutning.

Exempel 3.

I samband med perioder där många infektioner vandrar runt i din omgivning, spelar en bra andning oerhört stor roll för ditt immunförsvar. En av kroppens känsligaste platser för intag av smittande bakterier är via luften och luftburna infektioner, såsom förkylningsvirus och diverse influensabakterier. Dessa kan via en korrekt andning hållas utanför och med vissa andningsrelaterade övningar också bidra till att aktivera extrafunktioner som helt kan dämpa och även bekämpa inflammationer i kroppen.

Generella exempel

Sedan har vi hela andningsapparatens funktion som inre massör av alla inre organ, hjärtats puls, spänningstonus i alla kroppens muskler, balanserad tillförsel av syre till muskler i stress, vila, aktivitet o.s.v.

Om vi har en obalanserad syretillförsel, så skapar det en obalans i mängden energi som kroppen har att hantera och då påverkas vårt behov av att äta och ett sådant exempel är vårt sötsug.

Kost

Ett vanligt förekommande tema och symptom på en obalanserad andning är sötsuget många av oss upplever.

Detta fungerar åt båda håll.

Exempel 1

Om vi andas obalanserat, ryckigt, orytmiskt o.s.v. så är risken att vi andas för mycket och får i oss överdrivet mycket syre som då kroppen behöver möta och då kan vi få impulsen att äta extra snabba kolhydrater (t.ex. socker) för att möta behovet som det ökade syreintaget skapar.

Exempel 2

Om vi äter socker, såsom godis, pizza, läsk, hamburgare, vitt bröd o.s.v. så ger vi kroppen ett stort påslag av energi som då behöver balanseras mot ett ökat intag av syre. Då får vi tillfälliga toppar av energi följt av energitapp eller trötthet.

Exempel 3

Ät långsam mat (fiberrik) och få en lugn och kontrollerad andning vilket också ger stöd till din omgivning att andas lugnt och optimerat.

Psykologiskt

Oavsett vilken process vi talar om så behöver människan stöd i alla mentala, känslomässiga och psykologiska processer.

Väl etablerat är att motion höjer vår studiekapacitet. Så om vi andas, äter och rör på oss så får vi lättare att fokusera och bättre mental uthållighet.

Varje process som hjälper oss att tänka, känna och göra mening av vår tillvaro, behöver energi för genomförandet och en optimerad andning gör energinivåerna stabilare med en lägre puls och mer aktualiserad muskeltonus.

Meditation är erkänt bra som sätt att uppnå psykologisk balans. Vad är då psykologisk balans? Ja, det skulle egentligen kräva en par böcker för att beskriva och är ett oerhört stort ämne och ändå kan nämnas, att för att klara av att uppnå balans i livet, så behöver alla livets delar vara på plats och mjukt flexibla för att möta de inre och yttre behov som finns och där är andningen ett oerhört viktigt redskap för hela vår upplevelse i varje levt nu.

3 enkla rekommendationer som exempel på hur andningen kan optimeras: 

  • Förlängd utandning
  • Andas genom näsan
  • Fyrkantig andning

hälsa – fysisk och psykisk – energi – inspiration – styrka – flexibilitet

Andningskurs & terapi

Andningen är ett av vårt allra viktigaste funktioner och utan syre blir det jobbigt 🙂 Utan syre kan det gå fort innan vi förlorar medvetandet och sedan får livshotande skador och dör. Det är därför också ganska lätt att räkan ut att kvaliteten på hur vi andas också påverkar oss oerhört mycket och dessutom snabbt.

En andningskurs innehåller:

  • Teoretisk kunskap om andningen och dess många funktioner
  • Övningar för att på olika sätt finna en väg för dig att optimera din andning
  • Utökad vaken medvetenhet
  • Förslag på ett schema som start på en förvandling av en personligt begränsad och kanske dysfunktionell andning
  • Delande av upplevelserna med andra och därigenom få fler exempel

Vad kan en förändrad andning få för effekter i ditt dagliga liv:

  • Bättre fokus och koncentration
  • Ökad och jämnare energi
  • Bättre uthållighet i alla former av aktiviteter inklusive motion
  • Ökad generell hälsa
  • Bättre sömn
  • Mindre (ljud) snarkande vi sömn
  • Utökad känslomässig och psykologisk fokus och kontroll
  • Inspiration och hjälp att sluta röka (om man så vill)
  • Verktyg för större avslappning i hela kroppen, minskad muskeltonus, bättre balanserad energi i rörelseapparaten
  • Lägre puls
  • Bättre matsmältning
  • Luftvägsinfektioner och andra problem med luftvägarna (såsom astma, allergier och kol m.m.) kan minska drastiskt
  • Ökad förmåga att möta andra människor
  • Oro, ångest och liknande tillstånd kan minska och större välmående därmed infinna sig
  • Ökad erektion (dock ej längre/större penis)
  • Utökad sexuell uthållighet
  • Större självförtroende

Denna kurs är baserad på vetenskapliga studier och kroppsligt biologiska påvisbara effekter och är därmed evidensbaserad.

Kursen är enkel att ta till sig och kommer att medföra nya personliga upplevelser som dessutom kan delas med andra, t.ex. nära och kära, så att det kan sprida sig och medföra att alla i din närhet kommer att må bättre.

Inom vilka normalsituationer kan jag behöva andnings preparationer:

Tala inför publik: 

  • Hur kan jag använda andningen
  • skapa lugn
  • ge mer energi till röst och budskap

Vara vaket uppmärksam som åhörare:

Jag kan använda andningsövningar till:

  • hålla koncentrationen och 
  • känna mig pigg och alert

…igenom ett möte/föreläsning/arbetsdag.

  • Om jag känner tröttheten komma smygande
  • Ifall jag känner förkylningssymptom

När barnen vill leka efter min långa arbetsdag…. vad gör jag?

På 15 minuter kan du fräscha upp systemet med en enkel andningsövning och bli piggare tillsammans med familjen.

Hur kan vi lyfta fram så många fördelar med en förändrad andning?

Andas gör vi allihopa cirka 20.000gg/dygn och har gjort det i många år och därför skulle vi kunna säga att vi är andningsexperter allihopa! Tänk dig då att om vi ökar effektiviteten omkring andningen med något som vi då tränar på så ofta så blir effekterna många. Syre inger i människans alla processer.

Gestaltterapi

Kreativ och spontan tillväxt

Många gånger kommer frågan ”men vad är gestaltterapi, det har jag aldrig hört om förut?” och att då på några få ord berätta är aldrig lätt så jag skall dels ge det korta svaret här:

Gestaltterapi är en form av Psykoterapi, samtalsterapi baserad på ett möte i ”här och nu”  där vi konstant jobbar med medveten närvaro som arbetssätt. Arbetssättet fungerar lika bra som terapiform som någon annan terapi, den ör bara annorlunda och vad som passar dig eller mig beror på många faktorer.

Detta här ovan är mitt korta svar. Sedan kan vi ägna oss en stund åt att beskriva Gestaltterapin utförligare och då kommer följande formulering.

Som nämnt ovan är ”här och nu” samt ”medveten närvaro” två viktiga nycklar till att ge klienten det stöd denne behöver för att finna en guidande hand i den smärta och blockering som denne i regel upplever för att söka hjälp av en samtalsterapeut.

 

detta skall fortsätta att beskrivas…..

Den Gyllene Regeln

Många gånger så undrar vi vad som händer i det terapeutiska rummet? Vad händer när vi genomför en psykoterapi, vad är det som sker.

När Martin Buber var mycket liten övergav hans mor familjen och senare i livet när han fick chansen till en återförening så gick detta återföreningsmöte väldigt dåligt och han bestämde sig för att använda sitt snille till att kasta ljus över ”mötet” mellan människor.

Under samma tidsperiod arbetade även Dr. Freud med att utveckla kunskapen och förståelsen i studiet av den mänskliga psykologin. Psykoanalysen, Gestaltpsykologin och flera andra började applicera denna nya kunskap i den värld vi upplever på ett personligt plan. Vår inre karta får en medvetenhet och vi kan börja agera i enighet med den holistiska principen som den gyllene regeln målar upp för oss. DU och jag eller som teologen Martin Buber säger ”det finns inget jag utan ett du” och skall vi uttala vår identitet så är det både ifrån den andre och i relation till den andra.

När vi är, som Martin Heidegger säger, ”inkastade i detta vårt liv” så är vi automatiskt delare av vår mänskliga upplevelse vilket gör upplevelsen identifierbar. De skador vi får genom vårt liv skapar en separation från det delade etiska värdet och igenom psykoterapin får vi hjälp att uppleva (medvetandegöra) vår karta och börja delta i att samskapa denna karta. Vi får ”syn på” vår egen roll i samskapandet och kan själva påverka den med hjälp av egna samskapande existentiella val.

Detta skapar utrymme för den gyllene regeln att börja verka för oss och när den gör det så verkar den för alla andra också. På det sättet är den en mänsklig relationell funktion

Den gyllene regeln har ingenting med politik och religion som maktskapande att göra utan är mer ett verktyg vi får tillgång till att relatera till varandra. Det är också en funktion såsom andningen eller hjärtats slag, som hur vi hör, ser och på andra sätt förnimmer den andres varande i kontakt med den värld vi lever i.

Jag är inte bara jag utan jag är medveten om mig genom Du och jag blir till i min kontakt med dig.

Anknytningsteorin har en annan variant av denna där en människa föds ur en annan, genom fysiska, andliga och psykologiska processer, och skapar ett ”jag” att bli medveten om genom vår kontinuerliga process mot vuxenskapets samgående i en hel värld istället för att bara uppleva den första enda relationen.

Den gyllene regeln är en delad regel som applicerad skapar kontakt genom respekt och kärlek till den andre.

Den gyllene regeln är en grundläggande etisk princip och finns i de flesta religioner och i många filosofiska läror.

Den äldst bevarade är från filosofen Kofucius 500 f.kr.

Konfusianismen säger:

Finns det någon grundsats som bör tillämpas under hela livet? Säkert är regeln om kärleksfull godhet en sådan. Gör intet mot andra vad du inte vill att de skall göra mot dig.

Kristendomen säger:

Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.

Det är både i den negativa och i den positiva formen.

Det är också grunderna i hur de ateistiska, existentialistiska och humanistiska etiska reglerna.

Diafragman som hjälper

Diafragman – obalans och profylax

Diafragman är den viktigaste muskeln i andningsprocessen. Dessutom är den viktig i kroppens upprätthållande funktion samt är en viktig muskel för att förhindra reflux tillbaka i matstrupen (esofagus).

Det är vanligt att patienter har dysfunktionell diafragma, både vid andning och vid rörelse. Det är inte alls nödvändigt att symptomen dyker upp vid platsen för diafragman som ett resultat då en dysfunktionell diafragma kan leda till sekundära besvär i andra delar av kroppen.

Symptom på en dysfunktionell diafragma

Symptom som kan tyda på dysfunktion är:

  • Astma och smärta i brösthålan
  • Låg energi
  • Andnöd och tung andning vid aktivitet
  • täppt näsa, torra läppar, dåliga tänder, mm.
  • Hög allmän anspänning i alla muskler
  • Smärta i ländryggen och nacke
  • Mag-/tarmbesvär t ex magkatarr
  • Halsbränna
  • Sura uppstötningar
  • Synbar pulshöjning i magen vid andning
  • Kramp runt revbensbågarna

Vad gör diafragman?

  • Diafragman är den viktigaste muskeln för vår andning
  • Diafragman är viktig för vår bålstabilitet och därigenom rygg/nacke/hals
  • Diafragman påverkar magfunktionen

Den övre delen är den som arbetar med andning, medan den nedre delen är involverad med kräkningar och när man sväljer. När muskeln arbetar (förkortas) så sjunker diafragman vilket gör att det uppstår ett ökat utrymme för lungorna vilket gör att luften sugs in, och när den slappnar av så stiger diafragman och luften pressas ut. Samtidigt som muskeln arbetar så ökar också den upprätthållande funktionen.

Magen, vars olika organ är placerade under diafragman, påverkas i allra högsta grad av diafragmans funktionalitet. En diafragma som arbetar undermåligt eller orytmiskt kommer att påverka alla kroppens organ såsom även hjärtat och blodkärlen.

Den upprätthållande funktionen

Med upprätthållande funktion menar vi diafragmans förmåga att vara delaktig i att upprätthålla kroppens stabiliserande funktioner i bålen. I bukhålan bildar följande muskler en kärna för stabilisering: diafragman i taket, transversus abdominis framtill samt inre sneda bukmuskeln, multifidus baktill och bäckenbottenmuskulaturen i botten.

Ett antal muskler samarbetar i kedjor för att göra kroppen stabil, bland dessa muskler inräknas – nackrosetten, musculus erector spinae, musculus trapezius, musculus iliopsoas, musculus quadriceps femoris och musculus soleus.

Vid olika typer av stress, kontinuerliga nötningar av ”normala fysiska förutsättningar”, trauman och skador är det vanligt att några av dessa muskler som bygger upp denna stabiliserande grund blir dysfunktionella och förlorar sin funktion. Hur kroppens stabilitet ser ut när en eller flera av dessa faktorer är ur funktion är det ganska lätt att förstå att något sker med organismens helhet. Var tar krafterna vägen när t.ex diafragman är hämmad?

Kolar och Vajta hävdade 2009 och 2010 att diafragman har en direkt koppling till transversus abdomini, multifidus, psoas major, thorakolumbala fascian och bäckenbotten som en länk till resten av bålstabiliteten.

Dr Kathy Dooley, DC,  Msc i anatomi, har även hittat en sammanhängande länk mellan nackrosetten, djupare delen av thorakolumbala fascian, via diafragman och hela vägen ner till plantaraponeurosen under fotsulan. Med denna koppling är det lätt att förstå hur mycket en dysfunktionell diafragma kan påverka den upprätthållande funktionen.

En dysfunktionell diafragma kan påverka dina idrottsliga resultat negativt

När vi andas normalt så har vi en normal funktionalitet i diafragman men vid stress andas vi på ett annat sätt och använder revbensmuskulaturen och halsmuskulaturen för att ventilera.

Tänk själv igenom hur många gånger du upplever stress bara på en dag. T.ex. DU kommer för sent till jobbet, du blir sen och springer efter bussen, du glömmer telefonen hemma, dina barn blir sjuka, du har jättemycket att göra, matvanor bryts, du skall deklarera, bilen går sönder, mamma ringer, o.s.v. och det finns massor med andra tillfällen då stress blir ett allmänt påslag av energi i kroppen och även födointaget kan skapa en stress som för vi dricker en läsk, kaffe, ja allt som innebär att du får en plötslig ”kick” vilket då kroppen tolkar som stress. Detta kan skapa en stressandning.

Denna stressandning påverkar kroppen på fler än ett sätt, 1. dels genom att den minskar den muskulösa grundfunktionen, 2. påverkar det limbiska systemet. 3.  En kraftigt fasciliterad diafragma kan göra så att inga eller få nervimpulser från hjärnan når fram till övriga posturala muskler, vilket leder till en kraftigt ökad risk för skador och smärta i och med att stabiliteten minskar i hela kroppen. När man behandlar diafragman så återställs den upprätthållande funktionen, koldioxid/syre-blandingen i kroppen balanseras, kvävemonoxid tillförs vilket lugnar den glatta muskulaturen i luftvägar och andra inre organ, mm.

Vid en dysfunktionell diafragma ökar skaderisken på grund av att den allmänna muskelanspänningen är högre konstant med stela muskler som följd, likaså minskar prestationsförmågan då koldioxid/syrenivåerna är obalanserad, mm . Det är heller inte ovanligt att kramper i mellangärdet uppstår under löpning när diafragman arbetar orytmiskt och kanske överdrivet. Kom ihåg dess koppling till bäckenbotten, och då bäckenbotten är anspänd får diafragman kompensera med följd av kramper vid xiphoideum och under revbensbågarna som följd. Detta diagnosticeras ofta felaktigt som t.ex. magkatarr,. Ofta försöker man förebygga dessa problem med mineraltillskott och mediciner.

Diafragma och ländryggssmärta

Ofta när vi ser kronisk ländryggssmärta så hittar vi dysfunktioner i diafragman, men också ofta i Rectus Abdominis. I en studie konstaterade man att patienter med ländryggssmärta oftare hade besvär med diafragman jämfört med kontrollgruppen.  Forskningen har även hittat ett samband mellan andningsmönster, bålstabilitet och smärta i ländryggen.

Hur får diafragman tillbaka sin funktion och hur lång tid tar det? (Profylax)

Det som är diafragmans huvudsakliga uppgifter är alltså andning och upprätthållande funktionen. I övrigt har en effekter på många andra sätt som kommer som en bonus när vi får ordning på dess grundfunktion.

Många gånger har diafragman, genom livet vi lever, blivit programmerad tillsammans med hela organismens system att interagera med vår omgivning, både genom hur vi rör oss och hur vår andning fungerar.

Jag tillhandahåller andningsinstruktioner i form av individuell hjälp och planerar även kursverksamhet för grupper.

Att ge diafragman tillbaka dess funktion kräver att vi skapar nya vanor och det sker genom kunskap och övning. Medveten andning, medvetna övningar och medvetet självstöd är våra viktigaste hjälpmedel.

Det tar mellan 70-150 dagar att skapa en nya vanor beroende av hur djupt störningen i organismen letat sig. Vad vi behöver är andningsinstruktioner, hjälp till självstöd och ett omhändertagande av både kroppsliga och mentala kopplingar till denna process.

Som andningsinstruktör, kroppsterapeut och gestaltterapeut kan jag ge dig ett gott stöd att återfå funktionaliteten i diafragman igen.

Referenser:

Oxygen Advantage

Medveten Andning

Postural function of the diaphragm in persons with and without chronic low back pain. J Orthop Sports Phys Ther. 2012 Apr. Kolar P et al.

Greater diaphragm fatigability in individuals with recurrent low back Respiratory physiology & neurobiology, 2013 Aug 15. Janssens L. et al.

Andas rätt och må bättre

Andning är något som varit en del av mitt yrkesliv i 3 olika roller:

 

  1. Den skolning jag fick som Massageterapeut på ”En Skola För Livet” 1993-1994 gjorde att jag jobbade med en tänkt holistisk syn på människan som inte bara en maskin på två ben vars olika delar skulle fixas utan som en helhet där jag fick titta på individen som helhet där jag som terapeut fick använda flera olika tekniker för att skapa denna helhetssyn och behandla klienten ur flera aspekter. En av dessa var att använda andningen som ett sätt att hantera 1. Avspänning, 2. Smärta, 3. Återkoppling. Sedan tillförde jag själv olika aspekter av att klienten bättre kunde ta med sig de nya lärdomarna genom att göra andningen som en del av upplevelsen klienten hade av min behandling.
  2. Som Operasångare 1993-2020 så har jag fått lära mig en andning som skulle vara så effektiv som möjligt för att skapa och underbygga och bevara en röst som skulle kunna både effektivt förmedla toner, känslor, ord o.s.v. för att skapa en gestalt som en publik skulle kunna känna med eller emot och ta till sig som en del av det musikaliska dramat. Sång, musik och drama. Avancerad ändamålsenlig andning på yrkesmässig nivå.
  3. En Gestaltterapeut 2017- och vidare,  jobbar med hela människan och använder andning tillsammans med klienten för att både finna ett självstöd och ett yttre stöd samt att det hjälper klienten att organisera sina upplevelser och att lära sig att hantera, styra och leva med sina upplevelser. Det är ett förhållningssätt där andningen är till för att ge klienten fokus och riktning. Ett levande nu och alltid ett nytt nu.

Alla de tre olika områdena har haft ett specifikt syfte. Däremot fanns det egentligen inte i någon av de tre skolorna en specifik modul som undersökte hur andningen egentligen fungerade och jag har därför bestämt mig för att skapa en egen väl sammanhängande modul av antingen som kommer att träna var och en att:

  1. Träna människan att finna en välgrundad normal andning som blir en reset från stress och anspänning. D.v.s. att återställa andningen såsom andningen är avsedd att göra oss heloch hålla oss friska och energifulla.
  2. Finna ett sätt att boosta oss inför specifika uppgifter som kräver mycket energi samt använda andningen till att lära oss fokusera mot specifika uppgifter. Det skall också ge oss fokuset att påverka vår självkontroll, vår själv-styrka!
  3. Lära oss om Andningens anatomi, känsla. Utökad andningsstyrka, andnings styrketräning, om man så vill. Skapa medvetenhet om hur vi andas och därigenom stärka hela organismen.

För att göra det så har jag utforskat olika andningstekniker och valt 3 olika att sammanfoga till en träningsmodell.

  1. En för att effektivisera syreupptaget i cellerna. Minska stress.
  2. En för att styrketräna andningens muskulatur och blodomloppet. Öka kraft.
  3. En för att utforska andningens fysiska och därmed praktiska förutsättningar. Öka medvetenhet.

Resultatet skall bli att öva människor i 10 veckor och därigenom ge dem en god start i att hålla i dessa andningsövningar i 6 månader eller mer och därmed ha förändrat dessa människors sätt att andas och därmed ge dem ett sätt att leva på som blir deras egna.

Du som är intresserad av detta kan ta kontakt med mig för att endera boka mig för personliga sessioner eller för att boka kurser med mig på t.ex. företag eller föreningar eller liknande. Priser kommer vi överens om eller kommer att anslås på förstasidan av denna hemsida.

standardiserad sjukvård

Jag återger här en artikel som publicerades i GP och som är värd att läsa ur ett vårdperspektiv. Svensk sjukvård behöver utvecklas och ta bättre hand om både behandlare och patienter.

———————————————-

 

Standardiserad psykvård nöter ned personal och patient

DebattStandardiseringen av den psykiska hälsovården nöter ned och fördärvar för både patienter och personal, skriver socionom Eva Friberg och psykolog Anders Rydell.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den psykiska ohälsan skenar i vårt samhälle och behandlingsapparaten inom den offentliga, och även den privata psykvården, har aldrig haft så fullt upp som nu.

Ansatser till att stävja trenden sker inte sällan med hjälp av medicinsk omplåstring och standardiserade behandlingsmetoder. Dessa metoder anses dock ganska ofta, av både behandlare och patienter, vara minst sagt bristfälliga. I alla fall om man vill få till en verklig utveckling och varaktig förändring hos patienten. Man kan nämligen fråga sig om man som patient, under dessa förutsättningar, kan eller kanske snarare hinner bygga upp en tillräcklig självreflektion och förmåga till egenomsorg för att kunna leda sig själv till bättre mående och funktion i tillvaron.

En professionell behandlare som pressas in i en standardisering nöts till slut ned och kan omöjligt upprätthålla sin professionalitet.

En viktig aspekt i denna standardiseringstrend är tidsaspekten, det vill säga antal samtalssessioner som erbjuds samt under hur lång tidsperiod detta erbjuds. Fler och fler behandlare inom den psykiska hälsovården vittnar om ökad standardisering vad gäller förväntad tidsåtgång i behandlingsförloppet. Detta gäller oavsett vilken terapiskola man anser sig tillhöra.

Problemet med detta är inte bara att patienternas möjligheter till rimlig bot och lindring sätts på spel. Det blir även problem för behandlaren i ett sådant system. En professionell behandlare som pressas in i en standardisering på detta sätt nöts till slut ned eftersom det blir omöjligt att upprätthålla sin professionalitet, det vill säga erbjuda behandling med hänsyn till patientens individuella behov av tid och kontinuitet. Det är i själva verket orimligt att förvänta sig att behandlare ska kunna knyta an till och investera i sina patientförlopp när de inte ges frihet att behandla färdigt.

Denna låsning vid en på förhand specificerad tidsåtgång skulle aldrig förekomma inom andra sjukvårdsområden.

Denna låsning vid en på förhand specificerad tidsåtgång skulle aldrig förekomma inom andra sjukvårdsområden såsom till exempel cancervård eller diabetesvård, där patienter som regel blir behandlade så länge och så mycket som det behövs. Men vid psykisk ohälsa så gäller inte detta. Då ska patienten ofta istället pressas in i en viss standard med ett specifikt antal sessioner eller ett maximalt tak gällande antal. Är patienten sedan inte färdigbehandlad så står hen där, snopen och med skägget kvar i brevlådan. Patienten har helt enkelt inte passat in i behandlingsapparatens standardmall.

Man kan benämna denna stelbenta cirkus som en dränerande och robotiserad löpande-band-verkstad.

Utifrån ett organisatoriskt perspektiv kan man benämna denna stelbenta cirkus som en dränerande och robotiserad löpande-band-verkstad. Uttryck som ”jag sitter ju bara här och pumpar individer” och liknande formuleringar hörs ofta från behandlare som jobbar utifrån dessa förutsättningar.

Från ledningens sida används ofta uttryck som ”produktion”, ”flöde” och ”genomströmning” för att beskriva effekter och kvalitet i behandlingsverksamheten. Vill man som patient gå i behandling i ett sådant system?

Patienter behöver den behandling som krävs för rimlig bot och lindring. Att det kräver olika behandlingsvolym och tar olika lång tid att behandla olika individer för olika tillstånd torde vara en total självklarhet.

Varför skulle en människa som fått tillräckligt mycket behandling klänga fast vid sin behandlare?

Kritik och motstånd riktas dock ofta mot att erbjuda löfte om tillräcklig behandling, med motiveringen att patienter då skulle klänga sig fast vid sina behandlare onödigt och kostsamt länge och av ren glupskhet tillförskansa sig behandling som egentligen inte behövs. Varför skulle en människa som fått tillräckligt mycket behandling bete sig på det sättet? Om en patient klänger sig fast så kanske det snarare kan vara så att vederbörande faktiskt inte är tillräckligt färdigbehandlad för att kunna stå på egna ben.

Man kan avslutningsvis fråga sig om ledningen för svenska behandlingsinstanser saknar insikt om de här behandlingstekniska utmaningarna eller om man helt enkelt har andra bevekelsegrunder för sin standardiseringshets. En gissning som kanske inte är helt tagen ur luften är att man helt enkelt har ett kortsiktigt tänk, vilket i kombination med längre och längre köer gör att man ser sig tvungen att komprimera behandlingsutbuden. På sikt är det dock en mindre bra idé eftersom de patienter som inte får tillräcklig behandling snabbt ställer sig sist i kön igen.

Å ena sidan ser vi halvbehandlade patienter som på måfå valsar omkring i olika delar av vårdsystemet och å andra sidan ser vi behandlare som stapplande tar sig till jobbet varje morgon.

De ekonomiska och mänskliga kostnader som detta på sikt får för samhället kan visserligen vara svårt att förutse, men redan i dag ser vi tydliga varningssignaler. Å ena sidan ser vi halvbehandlade patienter som på måfå valsar omkring i olika delar av vårdsystemet och å andra sidan ser vi behandlare som stapplande tar till jobbet varje morgon för att med mössan i hand fullfölja sin egen nednötningsprocess. Frustrationen och maktlösheten rinner genom verksamheten åt båda håll och trovärdigheten utåt mot allmänheten sätts på spel.

Läget är dock klurigt, ruggigt klurigt. Risken med att påpeka brister i sin egen verksamhet är nämligen att man uppfattas som störande och bökig. Det blir krångel och dålig stämning. I det korta perspektivet nöjer vi oss därför ofta med fredagsfika och lön. Men vad ska vi nöja oss med på sikt?

Eva Friberg

socionom, verksam som kurator

Anders Rydell

leg psykolog, specialist i organisationspsykologi

Gestaltterapi och Evidens

Jag kom att läsa denna artikel på gestaltterapi.info och jag vill dela med mig. Jag har alltså inte skrivit denna text. …

Gestaltterapi, vad är det?

Gestaltterapi är en form av psykoterapi som funnits sedan starten 1951 då grundarna gav ut boken ”Gestalt therapy: …

Vårt immunförsvar behöver förstärkas mot Covid-19

Från tid till annan kommer influensor och kraftfulla luftvägsinfektioner som drabbar människor i hela samhället. I samband …