Gestaltterapi och Evidens

Bruce Wampold
Bruce Wampold (bilden) Säger att oavsett form av terapi så logger evidensen på att psykoterapi är effektfull. KBP, Gestaltterapi, Psykodynamisk terapi, alla fungerar de...

Dela detta inlägg

Jag kom att läsa denna artikel på gestaltterapi.info och jag vill dela med mig. Jag har alltså inte skrivit denna text. Besök gärna hemsidan för denna text och även SAG, Svenska Auktoriserade Gestaltterapeuter.

Av Stefan Green Meinel

När du går in i terapi är det mycket uppenbart att vara intresserad av om terapin har någon effekt – kan du förvänta dig att bli bättre av att investera tid och pengar i en (gestalt) terapeutisk behandling? Försök att besvara den frågan med vad som kallas evidensforskning. Det vill säga man mäter effekten av olika terapeutiska terapier genom att titta på vad som fungerar och hur bra det fungerar. Den typen av forskning är dock ganska svår att genomföra.

Lone Algot Jeppesen och Leif Vedel Sørensen, båda psykologer och specialister inom psykoterapi, beskriver på ett livligt sätt de många bevisforskningsproblemen i sin bok ”Living your therapy” (Forlaget Mindspace, 2013).

Bevis kommer från den medicinska världen och baseras på observation av mätbara faktorer. En sjukdom definieras av vissa symtom, som botas genom användning av ett visst läkemedel / behandling. Den grundläggande förutsättningen är att patienten är en passiv mottagare av behandlingen.

I psykoterapi är den grundläggande relationen annorlunda. Patienten är en klient och det är en del av läkningen att klienten aktivt deltar i processen. Det är svårt att isolera vissa effektiva faktorer eftersom den centrala delen av behandlingen består av samspelet mellan två levande människor.

Lone Algot Jeppesen och Leif Vedel Sørensen skriver:

”Psykoterapi skiljer sig från konversation till konversation, just för att det involverar olika människor med olika upplevelser. Även om terapeuten omedelbart gör samma sak då och då, kommer det att uppleva annorlunda för olika människor vid olika tidpunkter, och därför är manualiserade behandlingar inte en försäkran om att det som händer är så likt att man kan “sätta ihop det” utan risk för exakt vad Beutler (2009) demonstrerade: Det finns en överförenkling av komplexa sammanhang. ” (s. 21)

Med andra ord: god psykoterapi kännetecknas exakt av att vara (något) annorlunda från tid till annan och från person till person. Psykoterapiforskning är därför en svår övning eftersom forskning i sig innebär en förenkling av en process som i sig är komplex och varierande.

Även om bevis-forskning är svår är det inte omöjligt, och det finns flera stora studier. Lone Algot Jeppesen och Leif Vedel Sørensen citerar en stor studie som drar slutsatsen att det viktigaste med psykoterapi är, “… att modellen och tekniken är sammanhängande, väl beskrivna, förnuftiga och relevanta för klientens problem” (s. 22), men att en form av terapi är inte nödvändigtvis bättre än den andra, mycket beror på så kallade “icke-specifika faktorer”, såsom klientens motivation och situation, det terapeutiska förhållandet och terapeuten som person.

Mikael Sonne och Jan Tønnesvang, båda psykologer och gestaltterapeuter, hänvisar till specifik gestalt-bevisforskning i sin bok ”Integrative Gestalt Practice” (Hans Reitzels Forlag, 2013). De tar också förbehåll för svårigheten med bevisforskning, men skriver bland annat att:

“Gestaltterapi presenterar minst lika lovande resultat som de (mer bevisundersökta) kognitiva tillvägagångssätten (Strümpfel, 2004).” (s. 195)

Och vidare:

Slutligen har den klassiska jämförande studien av Johnson och Greenberg (1985) visat att kognitiv beteendeterapi och gestaltmetoder har lika bra resultat, och att det finns en fördel med gestaltterapi som inte uppstår med kognitiv terapi, nämligen att de som får gestaltterapi, fortsätter att förbättras efter avslutad terapi snarare än att bara bibehålla utvecklingen av terapin. (s. 195)

Sammanfattningsvis, om gestaltterapi och bevis, kan det därför sägas att det är svårt att bedriva evidensundersökningar alls och att det inte finns så mycket bevisforskning i gestaltterapi, men att bevisen som existerar ger lovande resultat.

Det finns emellertid ett växande intresse för bevisforskning: EAGT (European Association for Gestalt Therapy) har inrättat en forskningskommitté samt professionella nätverk som fokuserar på bevis (läs mer: www.psychotherapyresearch.org).

De viktigaste faktorerna för en framgångsrik terapeutisk kurs är:

Formen av terapi är teoretiskt sammanhängande och verkar relevant.
Terapiförfarandet utvärderas löpande.
Kunden har möjlighet att ge feedback.
Klienten är motiverad på olika sätt.
Positiva faktorer utanför terapin.
Det finns en säker och tillförlitlig kontakt med terapeuten.
Terapeuten behärskar sin teori och teknik.

Nyhetsbrev

se när jag publicerar nya artiklar

Utforska mer

Uncategorized

Demokrati

Varför skall vi ha demokrati? I en tid där kapitalet tycks styra våra liv och beslut, är det viktigare än någonsin att återupptäcka demokratins sanna syfte. Det handlar inte bara om att rösta eller ha flera politiska partier; det handlar om moral och gemensamma värden som kan förena oss. Vi har glömt att demokrati ska balansera de rika och mäktigas intressen med allas behov. Låt oss utforska hur vi kan återupprätta en demokrati som verkligen tjänar alla och inte bara en liten elit. Tillsammans kan vi skapa en tryggare och mer rättvis värld för alla.

medkänsla med din smärta
ACT

Själv Medkänsla tillsammans

Självmedkänsla också kalla self compassion är ett hälsosamt bidrag till alla former av samtalsterapi och kan tyckas var en naturlig del av hälsovården så här kommer en geomgång av vad begreppet kan betyda.

Vill du komma i kontakt

Skicka mig en rad

Thomas Sonefors

www.kroppogestalt.se använder digitala kakor. Genom att fortsätta använda sidans alla 7 sorters kakor godkänner du desamma :-) välkommen!