Samhällsbygget från början är bestämt!
Jag förvånas nästan dagligen över att mina medmänniskor har så svårt att förstå varifrån våra stora grundläggande problem startar, fortgår och visar sig i dåliga slutgiltiga val och beslut.
Vi lever idag i ett samhälle som är på väg mot en kollaps på flera nivåer och kollapsen är på vissa plan bara en upprepning av tidigare (förut redan beslutade) dåliga vanor av cirkulära beslut som i sin tur leder till allt mer katastrofala följder för vårt globala samhälle och vår plats i universum. Nota bene, kollapsen är inte något som är plötslig och slutgiltig utan den ombildas i våra vardagsrum, arbetsrum, offentliga platser, på bussen o.s.v. och tvingar in oss i en upprepning av samma katastrof om och om igen.
I amerikanska filmer framställs ofta den amerikanska människan som den goda medan utomjordiska (utländska?) varelser är dom onda. Sedan tas storleken på sammanhangen ned och slutligen är det den lokala hjälten (mannen) som bekämpar de multinationella super-skurkarna. Vi (hjälten tillhör ju naturligtvis ”oss”) tittar på oss själva och vill se det bästa fastän att hela systemet bygger på att de värsta och de okänsligaste och ibland de med mest psykologiska problem är de som leder våra folk och länder.
Det finns inget Jag utan ett Du!
Hela systemet utgår ifrån ett sökande efter sanningar som redan har varit som sedan skall ligga som grund för beslut vi skall ta om vad vi tror kommer att hända i framtiden, och alltmedan den hackiga skivan spelar så pågår livet här och nu, ett liv som sker i samma ögonblick som det är passerat medan ett nytt konstant uppenbarar sig. Egentligen fins det bara en enda tid och det är här och nu. Så fort vi tänker på vad som hänt eller vad som kommer att hända så har vårt medvetande och vårt medlidande gått oss förlorat.
När jag skriver på min dator här så stannar mina fingrar upp och går igång ch börjar skriva igen, detta är en process som hela tiden sker medan orden knappas in och när jag sedan laddar upp det jag skrivit på internet så kommer någon att läsa denna text och vara medveten om sin bild av det jag skriver samtidigt som hen läser. Däremot om jag ber dig att börja tänka på vad du skall göra i morgon så har du förlorat dig från nuet. Detta är människans dilemma och paradox.
Beteenden
Tyvärr har beteendevetarna slagit sina klor i oss sedan lång tid och vid grekernas och Platons dagar när man började skapade de filosofiska resonemang vi kan fånga upp som handlade om vilken framtid som ex Platon kunde se framför sig eller när Aristoteles skapade sin logiska metodik. Allt är byggt på att människan skall skapa abstrakta modeller som sedan genom hårt arbete skall förmås att inträffa.
Ändå så är enda tillfället som vi kan få något att hända, som vi kan förändra något eller stoppa något från att hända, här-och-nu!!! Det finns ingen annan tid! Allt annat är floskler och försök att förvirra våra sinnen. Jag skulle vilja gå så långt solat det är ett gift för våra sinnen för om vi skulle få börja väna oss vid att nuet är den enda ärliga och tillgängliga tidpunkten så skulle vi börja säga vad som är istället för att konstruera egna moraliska kakor som vi försöker förmå andra att äta.
Abstrakt resonemang är således det enda sättet vi kan manipulera andra människor att göra som vi vill istället för att de följer sin egen övertygelse så övertygas de att följa en annans övertygelse. Putin, Trump, Biden, Kristersson, Åkesson och övriga hökarnas jobb är att övertyga alla människor i samhället att tänka på ett särskilt sätt som vi tror skall vara bra för oss själva men egentligen så är det en aggressiv tanke-marknadsföring som går ut på att få oss att tänka på ett särskilt sätt som tillhör en ideologi eller strategi och att vi sedan tror att denna är vår egen.
En kritik av Naturalismen och beteendevetenskapen
Psykologi som en rigorös vetenskap:
Psykologi anses vara en rigorös vetenskap på grund av dess beroende av empirisk forskning, systematisk observation och användningen av vetenskapliga metoder för att studera mänskligt beteende och mentala processer. Den följer principerna om objektivitet, replikerbarhet och falsifierbarhet, som syftar till att utveckla teorier och modeller som förklarar och förutsäger mänskligt beteende. Forskare inom psykologi använder olika kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder, inklusive experiment, undersökningar, fallstudier och observationer, för att samla in data och dra tillförlitliga slutsatser.
Kritik av naturalismen:
Naturalism inom psykologi är ett tillvägagångssätt som försöker förklara mänskligt beteende enbart i termer av biologiska och miljömässiga faktorer, och betonar rollen av genetik, hjärnstrukturer och miljöpåverkan. Även om naturalismen har bidragit avsevärt till vår förståelse av mänskligt beteende, har den kritiserats för att förbise komplexiteten i mänskliga upplevelser och medvetandets subjektiva natur. Vissa kritik hävdar att naturalism reducerar psykologiska fenomen till enbart fysiska processer, och försummar de unika egenskaperna hos mänskliga subjektiva upplevelser och inflytandet av personlig mening och tolkning. Kritiker hävdar också att naturalism tenderar att förbise rollen av kulturella och sociala faktorer i att forma mänskligt beteende.
Fenomenologi i psykoterapi:
Fenomenologi är ett filosofiskt och psykologiskt tillvägagångssätt som fokuserar på subjektiva upplevelser, som betonar en individs uppfattning, tolkning och förståelse av sina levda upplevelser. I samband med psykoterapi syftar fenomenologin till att utforska och förstå klientens subjektiva värld, och inse att deras unika upplevelser formar deras tankar, känslor och beteenden. Detta tillvägagångssätt försöker avslöja den underliggande innebörden och betydelsen som individer tillskriver sina erfarenheter, snarare än att påtvinga förutfattade teoretiska ramar.
Inom psykoterapi används fenomenologi ofta genom olika tekniker, såsom öppna frågeställningar, aktivt lyssnande och empatisk utforskning. Terapeuten skapar en icke-dömande och stödjande miljö som uppmuntrar klienten att reflektera över och beskriva sina upplevelser i detalj. Genom att engagera sig i en process av noggrann utforskning och reflektion får klienten insikt i sina subjektiva upplevelser, identifiera mönster, antaganden och betydelser som kan påverka deras psykologiska välbefinnande.
Fenomenologisk psykoterapi syftar till att hjälpa individer att utveckla en djupare självförståelse och medvetenhet om sina subjektiva upplevelser. Genom denna process kan klienter få klarhet, lösa inre konflikter och göra meningsfulla förändringar i sina liv. Genom att erkänna och värdera varje individs unika erfarenheter och perspektiv, erbjuder fenomenologi inom psykoterapi ett humanistiskt och personcentrerat förhållningssätt till psykologisk helande och tillväxt.
Vetenskaplig metodik
Fenomenologisk forskning och beteendevetenskaplig forskning är två distinkta synsätt inom det samhällsvetenskapliga området. Här är en jämförelse mellan de två:
Fenomenologisk forskning:
Fenomenologi är ett filosofiskt perspektiv som betonar de subjektiva upplevelser och betydelser som tillskrivs fenomen. Fenomenologisk forskning syftar till att förstå essensen och strukturen i mänskliga erfarenheter. Den utforskar hur individer tolkar och förstår sina levda erfarenheter.
Nyckeldrag i fenomenologisk forskning:
1. Subjektivt perspektiv: Fenomenologisk forskning fokuserar på individers subjektiva upplevelser och försöker förstå den betydelse de tillskriver dessa upplevelser.
2. Kvalitativa metoder: Den använder främst kvalitativa metoder som intervjuer, observationer och öppna frågeformulär för att samla in rik, detaljerad data.
3. Tolkningsanalys: Forskare ägnar sig åt tolkningsanalys för att avslöja teman, mönster och strukturer i data. De syftar till att förstå essensen av upplevelsen som studeras.
4. Kontextuell förståelse: Fenomenologisk forskning tar hänsyn till det sociala, kulturella och historiska sammanhang som formar individers upplevelser.
Behavioristisk forskning:
Behaviorism är ett psykologiskt tillvägagångssätt som betonar observerbart beteende och yttre stimuli. Behavioristisk forskning fokuserar på att studera hur individers beteende formas och påverkas av omgivningen. Den försöker identifiera mönster och förutsäga beteende baserat på observerbara stimuli och svar. De betraktar allting som sker och är som beteenden och allting kallas beteenden. Dessa skiljs sedan ut och observeras i enskildheter och kvantifieras för att kunna så enkelt och övertygande som möjligt presentera de vetenskapliga ”fynden”.
Nyckeldrag i beteendevetenskaplig forskning:
1. Objektivt perspektiv: Behavioristisk forskning fokuserar på objektivt observerbara beteenden snarare än subjektiva upplevelser eller interna processer.
2. Kvantitativa metoder: Den använder ofta kvantitativa metoder som experiment, undersökningar och beteendemätningar för att samla in data.
3. Datadriven analys: Behavioristisk forskning bygger på statistisk analys och mönster i data för att identifiera samband och göra förutsägelser.
4. Stimulus-respons-associationer: Den försöker förstå hur yttre stimuli leder till specifika beteendereaktioner. Detta perspektiv använder sig ofta av konditionerings- och förstärkningsteorier.
Sammanfattningsvis syftar fenomenologisk forskning till att förstå de subjektiva upplevelser och betydelser individer tillskriver fenomen, medan beteendevetenskaplig forskning fokuserar på observerbart beteende och de yttre stimuli som formar det. Fenomenologin använder kvalitativa metoder och tolkningsanalys, medan behaviorismen använder kvantitativa metoder och datadriven analys.
Frågan jag ställer här är om vi längre kan tillåta beteendevetenskapen att lägga beslag på ALL trovärdighet när det gäller utformningen av forskning, forskningsresultat och uttolkning av den data som framkommer vi forskning. ????
