Forskning i Gestaltterapi
Hamburgs forskarkonferens 2022
Har du någonsin varit på en forskarkonferens? Det har jag, alldeles nyligen, i Hamburg, och det var en upplevelse som var helt annorlunda än jag tänkte mig. Här har vi de som skall vara gräddan av tänkarna i Gestaltterapin som möter sin publik, som kommer i direktkontakt med dem som de forskar på och till, dessa forskare som sitter isolerat någonstans och sedan skriver stora viktiga avhandlingar baserade på evidens och fakta, de som kan allt… och så jag? Jag som bara är gestaltterapeut! Det var en fantastisk upplevelse av framtidstro.
Covid-19 pandemin gjorde att denna konferens blev uppskjuten på obestämd tid och nu har den Tyska Association for Gestalt Therapy (DVG) e.V. äntligen kunnat genomföra den. Uppslutningen från gestaltvärlden var mäktig gällande antalet länder som var representerade och Sverige var representerat av Sari Scheinberg Phd., Kalle Lindqvist och mig själv.
Däremot så var antalet deltagare något lägre än förväntat och bara två dagar innan konferensen så ställde flera presentatörer in och ändå fanns det massor för oss som var där att ta del av och vad sägs om föreläsningar av så prominenta namn som såsom Bruce E. Wampold, Christine Stevens, Margherita Spagnuolo Lobb och Robert Elliot m.fl.
Jag fick t.ex. ett snabbt samtal med Robert Elliot där jag under första dagen anförde att sättet som forskningen presenteras på bygger väldigt lite på process och mer på klassiska föreläsningar och då sade han ”So you want it to be more experiential” och jag sade att ja, varför inte, varvid han tyvärr var tvungen att springa in och hålla en föreläsning. Många av oss konstaterade att vi inte riktigt hann med att processa all information men det var ju å andra sidan heller inte en gestaltterapeut-konferens utan betoningen låg på forskning och presentationer av forskningsprojekt.
Vilka metoder fungerar
Konferensen kom att svara på ett antal frågor som nog frågas runt om i världen såsom: 1. Fungerar psykoterapi som terapeutisk behandling i stort? 2. Fungerar Gestaltterapi som terapeutisk behandling i förhållande till andra psykoterapi-metoder? 3. Forskning på specifika metodiker såsom par-terapi, holistisk terapi, andlighet, hur olika behandlingar av specifika diagnoser faller ut o.s.v.
Återigen fick vi höra hur Gestaltterapi står sig väl mot övriga psykoterapeutiska metoder och att det inte är metoden lika mycket som terapeutens humanistiska och teoretiska kompetens samt närvaro/värme i terapisituationen som spelar roll i utfallet av om en terapi klassas som lyckad eller inte.
Psykoterapi är lika effektiv som mediciner.
Psykoterapi har färre biverkningar än mediciner.
Psykoterapi har längre verkningsgrad än medicinering.
Vi fick också lyssna till många olika redogörelser av ämnen såsom ”Using Action Research and Development Approach to Create Sanctuary…” ”Gestalt work in digital transformation: A survey from Germany 2020” ”A Gestalt framework for couple’s therapy”. “A qualitative, theory-building case study research project” ”Panic Disorder and Affective Neurosciences: an empirical research” ”Examples of Gestalt therapy researches to develop our phenomenological, aesthetic and field oriented approach” och många, många fler så ni förstår att det var bråda dagar att hinna med bara en liten del av alla föredrag och att hitta de föredrag som passar just de egna intressena. Jag hade önskat att alla föreläsningarna vore digitaliserade och möjliga att se i efterhand som en del av konferensavgiften.
Det här var kul
2 föredrag stod ut ur mängden som oerhört viktiga och det var de som bjöd in oss alla att delta i pågående forskningsprojekt och på det sättet bidra aktivt. Det som gjorde störst intryck på undertecknad var det som Christine Stevens höll där hon inbjöd ALLA gestaltterapeuter i hela Europa att delta för att på allvar bygga upp en stor databas av ”case studies” som sedan kan bli underlag för många olika undersökningar och vi är alla välkomna att delta och allt vi behöver göra är att gå till https://gestaltresearchnetwork.org och dels registrera sig på hemsidan, dels vara med i uppbyggnaden av information och tillvägagångssätt.
Om vi gör en forskningsstudie så behöver de innehålla 10 eller fler case studies och gärna fler. Ju fler vi har desto bättre underlag för den efterforskade frågeställningen. En Case study i singularis är en men så fort vi blir flera så blir det gruppstudier och kan ingå i metastudier av gestaltterapi. Detta fick vi höra flera gånger är efterlängtat.
Metastudier
Metastudier är det vi behöver i mängder för att kunna visa på makthavare inom mental hälsa att vi inom gestalt kan bidra med vår expertis. Tanken är att man skall bygga insamlandet av data och hur studierna skrivs på den CORE-metodik som redan finns och var ett projekt för några år sedan så jag lyfte frågan att det sätt som den gjordes på tidigare gjorde att väldigt många GT inte ansågs duktiga nog, hade för få klienter eller har arbetat för kort tid för att kunna bidra. Detta skall enligt Christine Stevens nu vara annorlunda då de hellre tar in fler case studies och därmed bygger en stor databas av erfarenheter.
Slutligen vill jag också slå ett slag för att vi alla i Sverige då och då åker på våra internationella konferenser för vi har så mycket att lära oss och så många kontakter att knyta. Både individer som våra gestaltorganisationer bör delta så ofta vi kan. SAG, FGO, GA och NGS bör alla delta och vara aktiva för att vi skall lära oss mer och kunna ta hjälp och det finns så många som vill hjälpa oss därute i vår gestaltvärld. Sveriges forskarkollegium var representerat av Sari Scheinberg och Norges av Vibeke Visnes och Vikram Kollmanskog.
Hela världen
Representanter var närvarande från hela världen såsom från Chile, Brasilien och USA, Polen, Ryssland,Ukraina, Italien, Holland, Frankrike, England, Tyskland (naturligtvis) Georgien, m.fl.
Gestaltterapin behöver forskning så tveka inte att delta i forskningsprojekt eller var med och skapa forskningsprojekt. I Sverige kan vi söka bidrag via flera instanser och inte minst kan vi skapa projekt via Allmänna arvsfonden och det är mer upp till var och en av oss och vår egen kreativa förmåga att bidra till hela vårt fält likväl som att skapa projekt som ger inkomster. Låt oss hjälpa varandra.
